Lunchkonserter
Haydn
|
|
Franz Joseph Haydn (1732-1809) Räknas som den främste skaparen av den klassiska stilen. Haydns långa liv täcker en lång rad stilistiska omsvängningar i musikhistorien och han stod själv i centrum för dessa förändringar. I en förening av teknisk skicklighet och skapande geni komponerade han nya former av musik. Hans mest intressanta och originella ideer kom till uttryck i hans symfonier och i hans kammarmusik, särskilt kvartetterna. Haydn var god vän till Mozart och Beethoven studerade under en tid för honom. Haydn föddes i byn Rohrau i Österrike och var son till en musikälskande vagnmakare. Pojken hade bra sångröst och vid åtta års ålder blev han korgosse i Stefansdomen, Wien, och frielev vid dess körskola. Där stannade han i nio år och skaffade sig tillräckliga musikaliska färdigheter för att sedan kunna livnära sig som frilansande musiklärare och musiker i Wien. Det var genom att ackompanjera hos den italienske kompositören Nicola Porpora som han fick lära sig mycket om sång, harmonilära, komposition och det italienska språket. Genom Porpora kom han i kontakt med viktiga musiker och mecenater. 1759 fick han sin första anställning som kapellmästare hos greve Morzin. Under dessa tidiga år skrev han några andliga kompositioner, klaverstycken, ett stort antal 'divertimenti' och troligen även sina första stråkkvartetter. 1760 gifte han sig med Maria Keller, men äktenskapet blev inte lyckligt. |
Haydns stråkkvartetter
"Det är nog ingen överdrift att säga att stråkkvartetterna är Haydns viktigaste bidrag till
musikhistorien. Även om sådana skrivits före Haydns tid är det hans slutliga form som
legat till grund för genren i över 100 år.
Det har varit delade meningar om hur många stråkkvartetter som Haydn skrev. Ett
antal som ofta förekommer i litteraturen är 83. Men då har man även räknat in en del
tveksamma verk. Om dessa verk räknas bort återstår 67. En tidig kvartett i Ess
upptäckt på senare år och betecknad op.1:0 skulle ge det korrektare antalet 68, men
även det är ju en synnerligen imponerande siffra.
Kvartetter opus 76
När greve Joseph Erdödy 1796 bad om en uppsättning stråkkvartetter stod den då 64-
årige Haydn på höjden av sin popularitet och betraktades som tidens ledande
tonsättare. Mozart var död och Beethoven hade ännu inte gjort sig ett namn. Haydn
kunde alltså med djärvhet och självkänsla skriva stråkkvaretterna, vilket han gjorde
samtidigt som han arbetade på Skapelsen. Efter publiceringen 1799 skriver den
engelske musikhistorikern Charles Burney i ett brev till Haydn:
....de är fulla av fyndigheter, eld, god smak och nya effekter, och tycks skrivna, inte av ett sublimt geni
som redan skrivit så mycken bra musik, utan av en högt kultiverad talang, som för
första gången uttrycker sin glöd.
betraktats som de kanske yppersta som Haydn skrivit."
Vår pianist
Vår andraviolinist
Kulturskolan 50 år
Viola
Viola, altviolin eller altfiol, är stråkfamiljens altmedlem och är något större än fiolen.
Altfiolen är äldre än fiolen och tillkom under 1500-talet ur de äldre stråkinstrumenten lira da braccio.
Man spelar altfiol ungefär på samma sätt som fiol. Skillnaden är att avstånden mellan vänsterhandens fingrar blir lite längre. Dessutom används en något tyngre och aningen grövre stråke. Jämfört med fiolspel behövs ett spelsätt med mer tyngd (dock ej tryck) för att uppnå god altfiolklang. Man får då en av en varm, fyllig ton. Här får ni se att man inte heller läser noter på samma sätt då man spelar viola som då man spelar fiol - violastämman läses i altklav!
Såhär ser notskriften i altklav ut på violans lösa strängar. (C, G, D och A)
Strängarna på violan stäms till tonerna A, D, G och C. (Samma som cellons men en oktav högre!) De tre lägsta har en mörk klangkaraktär, i synnerhet c-strängen. A-strängen har en något annorlunda, intensiv tonkaraktär men är inte lika briljant som fiolens högsta sträng. Altfiolens unika klangfärger beror bland annat på att den har en resonanslåda som av praktiska skäl är underdimensionerad jämfört med andra stråkinstrument.
Fiol och violaKonsert i vintermörkret
Viktig stråkinformation!!!
Onsdagen den 21 november klockan 17:30-20:30
Samlas alla medverkande på novemberfesten för generalrepetition i multihallen, med kompgrupp och placering på scenen. Kulturskolan bjuder på fika. Lena kommer att vara med under kvällen för att stötta stråkeleverna.
Tordagen den 22 november klockan 16:30 – 17:30
Testning av ljudet (soundcheck) för de olika grupperna. Eventuell sista övning (finslipning) uppe på kulturskolan. Kom omklädda och ha gärna med lite extra fika! Och ett gott humör!
Torsdagen den 22 november klockan 18:00 – ca.19:30
Kulturskolans novemberfest – tema filmmusik! ALLA är välkomna att lyssna och ta del av föreställningen! Kryssfrågor och skådespeleri mellan låtarna! VÄLKOMNA!!
Torsdagen den 22 november klockan 19:30 – 20:00
Tårta och födelsedagsfirande i foajén av kulturskolan, som fyller 50 år. Bland annat flera fina violinsolon att njuta av!!!
Penna i violan!
Hej ! Äntligen har jag fått ordning på min fina viola. Eftersom vi ska spela stråkkvartett i Vaggeryd framöver och jag då gärna vill spela viola, tyckte jag det var dags att fixa till instrumentet lite. Det var trettio år sedan jag köpte min viola....Monika tog sig an uppgiften och hon fick sig ett riktigt gott skratt på köpet.
Samspelsvecka
