allegro.blogg.se

 

 

 

Den 11 november 2011, för snart ett år sedan, invigdes Kulturhuset Spira i Jönköping under sprakande stora festligheter. Byggnaden är redan nu ett landmärke för Jönköping. Under öppningsdagen besöktes huset av tusentals barn och under kvällens utomhusshow för allmänheten medverkade mängder av barn och ungdomar med sång, musik och dans.Elever från Kulturskolan i Vaggeryd var naturligtvis också med!!

 

 

 

Spira är inte bara ett kulturhus - det är ett grönt energihus också. Arkitekten Gert Wingårdh berättar målande om "miljötänket" som är inbyggt i huset.

– Spira är så miljöanpassat som det går att göra en byggnad på 2010-talet, säger Gert Wingårdh. Huset kan jämföras med en absolut ny bil som bränner mindre energi än tidigare årsmodeller.

Ett tak täckt med gul fetknopp, värmeväxlare av energisnål modell samt materiel som öländsk kalksten är några exempel.

 

Gul fetknopp frodas på Spiras tak! Den här blomman kan faktiskt växa nästan helt utan jord.

 

 

 

 

'

Och här, på stora scenen uppförde Vaggeryds kulturskola en show i våras. Det var kulturskolans dag och alla kulturskolor som varit med vid Spiras invigning 11.11.11 fick medverka! Programmet ni får höra är är till stor del det samma vi kommer att framföra nu på tisdag i multihallen.Den unga lyssnaren som syns i bild, det är ingen mindre än Elvin, Ulviyyas son. Ni kan nog förstå att hans pappa hade lite svårt att hålla kameran stilla.....

 

 

 

 

Fiolelever och celloelever som precis börjat spela - eller inte spelat så länge!

Välkomna till nystart med stråkorkestern Pizzicato!

 

Fredagar 17:00-17:40

Träffas vi i Kulturskolans lokaler, Vaggeryd

Vi spelar låtar på lösa strängar, andra lätta låtar och har kul tillsammans!

 

 

 

Många Hälsningar

 

Lena 073-7788174              Monika  0738-360025

 

 

 

 

Här kan ni som inte sett filmen Änglagård få en liten snabbtitt och känna lite sommarstämning, för visst förmedelar den här trailern många sommarkänslor?

 

När vi gjorde tipspromenadfrågor kallade vi kornetten för "trumpetens lillasyster"! Det här måste ju vara en släkting till fiolen. Vad heter instrumentet?

 

 

Här kan ni få lyssna på låten Höga Gärdet (den heter egentligen så!) ur filmen Änglagård som vi börjat öva på i stråkorkestern Allegro. Det är rätt tonart, så ni kan spela med. Visst är det en speciell klang i nyckelharpan!!!

 

(Det är en nyckelharpa ni ser på bilden lite ovanför i bloggen.)

 

Så här på höstkanten kan ni få njuta av lite somriga bilder från nationaldagsfirandet den 6 juni i Byarum! Kammarorkestern med ledning av Ulviyya bjöd på ett uppskattat program.

 

 

En violinist och en cellist ser ut att trivas tillsammans under fikat!

Tipspromenaden i fredags var fylld med svåra och även lite roliga frågor. Eller hur? En fråga som ställdes var vad cellolärare Monika Gango jobbar med mer än att vara just cellolärare. Det rätta svaret är: Fiolbyggare!

Monika berättar: "Min bana som instrumentmakare inledde jag med att studera hos fiolbyggarmästaren Michael Wallmo i Gävle, där jag även arbetade efter mitt gesällbrev.

Med gesällbrevet väl i handen fick jag även instrumentmakarens innersta önskan uppfylld - jag for till Cremona för att arbeta hos mästaren Stefano Conia.

Cremona i Italien är kanske den plats på jorden som mest av alla förknippas med fioler av absolut toppkvalitet. Genom århundraden har legendariska mästare med namn som Stradivarius, Amati, Bergonzi och Ruggieri tillverkat instrument här.

Utbildningen och arbetet gav resultat - vid den internationella utställningen i Esztergom år 2000 tog en cello signerad Gango hem silvermedaljen! "     

 

                                                            

En av tipsfrågorna på vår stråkträff den 7 september lät så här: Vem är den troligtvis mest kände fiolbyggaren? Det rätta svaret på den lite kluriga frågan var: Stradivarius!

 

 

 

 

Vi har säkert alla hört att Stradivarius (eller Stradivari, som han egentligen hette) var en instrumentbyggare, vars violiner än i dag har en oöverträffad förmåga att avge himmelskt vackra toner. Man har exempelvis trott att Stradivarius’ lyckades komponera en speciell lack, som gav fiolens ljudlåda denna magiskt vackra klang. Vad det nu än var, så tog han det hemliga receptet med sig i graven. Därefter har ingen instrumentbyggare någonsin lyckats konstruera en fiol som ens kommer i närheten av Stradivarius’ mästerverk. Det är i alla fall vad myten påstår. Tyvärr faller den förklaringen, för med nutidens avancerade analysmetoder har man kunnat fastställa att det inte var något speciellt med Stradivarus' lack.

En annan förklaring skulle vara att Stradivarius använt trä från träd som växt upp i Alpernas magra jord under "den lilla istiden", som pågick som värst under Stradivarius levnad. Träden växte därför mycket långsamt, och träet blev tätt, vilket skulle ha givit violinerna en speciell klang. Men många violiner som byggdes av detta speciella trä blev inte speciellt bra alls, samtidigt som några av världens förnämsta stråkinstrument är byggda av vanligt trä. Så där föll även den teorin.

Bernt Lysell är en framstående violinist.Tillsammans med violinisten och gode vännen Per Sandklef bestämde han sig för att göra ett test för att pröva Stradivariusfiolen och ta reda på om det verkligen är den fiol som vi tycker har det finaste ljudet.

Sveriges Violin- och Stråkmakares Förbund och Svenska Stråklärarförbundet engagerades. Man lade upp ett blindtest, där en sakkunnig panel fick lyssna på sex högklassiga violiner, varav en var en stradivarius. Panelen fick bara lyssna till instrumenten, inte se dem, och inte veta någonting om dem.

Testpanelen bestod av 55 professionella stråkmusiker och stråklärare. På en läktare, där de var skymda för panelen, stod Lysell och Sandklef och spelade musikstycken som var noga utvalda så att panelen skulle kunna bedöma vissa specifika egenskaper hos violinerna, såsom ton, volym, jämnhet i höga och låga register, och i vad mån klangfärgen bar även i en stor konsertsal.

I testet deltog sex violiner. Tre av dem är byggda på 1700-talet av framstående italienska mästare – varav en är Stradivarius – och övriga tre av svenska fiolbyggare i internationell elitklass, alla fortfarande verksamma. De deltagande instrumenten var:

En stradivarius, byggd 1709, värderad till 15 miljoner. Den är en av de fyra stradivarier som finns i Sverige.

En violin byggd år 1722 av Giovanni Battista Guadalgnini, värderad till 5 miljoner.

En violin byggd år 1766 av Januarius (Gennaro) Gagliano, värderad till 2 miljoner. (Det fanns inte mindre än 18 fiolbyggare i släkten Gagliano. Januarius var en av de allra främsta. Han var son till Alessandro, som i sin ungdom hade arbetat hos Stradivarius.)

Tre svenska violiner byggda av T. Zethelius, J. Larsson och P. Westerlund.

Alla tre är värderade till 100 000 kr.

 

 

Den violin, som de 55 musikerna i testpanelen ansåg ge de allra vackraste tonerna, visade sig vara byggd av svensken Peter Westerlund!

Fioler och celli från Peter Westerlunds ateljé i Norberg har letat sig ut bland stråkmusiker i hela Europa. Men trots internationell berömmelse är det är inte lätt, menar han, att som fiol- och cellobyggare slåss mot glorifieringen av de gamla italienarna.

Priserna på dem utgår helt från skick och autenticitet, som antikviteter, och inte efter hur de faktiskt låter.

– Vi hade nog väntat oss att det inte skulle vara så stor skillnad mellan gamla och nya fioler, men inte att resultatet skulle bli så här, berättar Per Helders, cellist och en av företrädarna för Stråklärarföreningen, när till allas förvåning en fiol byggd av Antonio Stradivarius 1709 fick sämst omdöme.

– Den är en av fyra stradivarius som finns i Sverige. Det
kan säkert finnas andra stradivarier som kan spöa alla

sex fiolerna. Men fast det inte är en av hans bästa är den ändå värderad till cirka 20 miljoner kronor, berättar Peter Westerlund.

Per Helders påpekar att det naturligtvis inte är ett ”vetenskapligt” test. Men att det ändå säger en hel del.

– Det snackas hela tiden om vilken fiol som är bäst, säger Per Helders. De test som gjorts tidigare är inte rena lyssnartest. De är mer som vinprovning med en massa komplicerade parametrar.

Ingen av arrangörerna menar nu att stradivarierna är dåliga. Tvärtom var de kvalitetsinstrument redan från början, sedan välskötta och spelade av enbart proffs, så bra låter de. Men hur autentiska är de?

– Ja det kan man fråga sig. Halsen är förlängd, basbjälken utbytt, stall och strängar annorlunda. Många är också urkarvade för att få en bättre ton, säger Peter Westerlund.

Testet var utformat för att kunna bedöma olika egenskaper: ton, volym, jämnhet i höga och låga register, dubbelgrepp och förmåga att med rik klangfärg hålla för stora salonger.

Och där, säger Per Helders, kan läggas till stradivariusens försvar, att en del gamla instrument kommer bättre till sin rätt i ett mindre auditorium. Men en orkestermusikers violin måste ju bära ut i hela salongen.Det har hittills påståtts att ingen nutida fiolbyggare kan mäta sig med de gamla mästarna. I själva verket är det så att dagens mästare till fullo har tillägnat sig de gamlas skicklighet. Det är nästan symboliskt att den segrande westerlundska violinen är en kopia av den Gaglianofiol som kom tvåa.

 

 

 

 

Det finns olika storlekar på fioler och även på cello. Detta gör det möjligt för även mycket unga barn att börja spela. På Kulturskolan i Vaggeryd är de minsta fiolerna 1/8-delsfioler. De har vi inte så många av. Den storlek som är mest uthyrd  - och som de flesta fiolelever spelar på just nu är 3/4-fioler. När man kan ha en 4/4-är det lämpligt att satsa på ett eget instrument. Fiolerna är stämda likadant allihop, trots olika storlek, men de allra minsta instrumenten har oftast lite mindre klang än de större.

Det kan vara svårt att veta vilken storlek som passar. Generellt gäller dessa åldrar och storlekar på fiol:
3 - 5 år 1/16-fiol, 1/10-fiol
5 - 7 år 1/8-fiol
6 - 9 år 1/4-fiol
8 - 10 år 1/2-fiol
9 - 11 år 3/4-fiol
11 år - vuxen 4/4-fiol

Det innebär att om du är vuxen ska du välja en 4/4-fiol eller helfiol som man också kallar den. Men om du ska välja fiol till ett barn blir det genast svårt att uppskatta storlek efter ålder. En fiollärare som provar ut fiolstorlek tittar istället efter om barnet kan hålla fiolen under hakan och nå med vänster hand runt snäckan. Handen ska lätt nå runt snäckan och armen ska vara lätt böjd.

Annat som spelar in i valet av fiolstorlek är handens storlek och fingrarnas längd.

 

 

Lowe Kroon Ericson - ritning i photoshop


Vi stråklärare på kulturskolan i Vaggeryd ser fram mot en riktigt bra start på terminen med mycket spelning, inspiration och gemenskap. I år kan vi hälsa en hel del nya stråkelever välkomna att börja spela, sex fiolelever och två celloelever. Kul!

 

Nya fiolelever Ht -2012: Julius, Annie, Alva, Wilma, Natalya och Ingri.

Den fina stråkfamiljen






Terminsstart fredagen 7 september 16:00 på kulturskolan

16:00 Stråksamspel - gamla och nya låtar

17:00 Tipspromenad i huset

17: 20 Konsert för föräldrar och syskon

17:40 Fika och information samt frågestund

18:00 Prisutdelning på tipspromenaden!



Mycket varmt välkomna!

Lena : 073-7788174 Monika: 073-8360025 Ulviyya: 073 - 5729020

 

Hej alla stråkmusikanter! Idag startar en blogg för alla som spelar stråkinstrument på kulturskolan i Vaggeryd. Här kan ni få läsa om kommande träffar och konserter, se foton och läsa texter om saker som hänt samt gärna komma med förslag på egna bilder och texter som ni vill ha med!

 

Bland de första fotona på bloggen visar mig och min spelkompis Kristin innan vi ska iväg på en spelning. Vi har övat duetter under sommaren, kul att ha någon att spela tillsammans med!

 

Under läsåret vill jag ta med mig den här duktiga tjejen till Vaggeryd, så får hon berätta för er om hur det är att gå på Musikhögskolan i Göteborg. Det ser vi fram emot!

 

 

Kram/Lena

 

 

 

 

Kristin är uppväxt i Dalstorp och yngst av flera syskon, varav flera utbildar sig inom musikens område. När Kristin gick i andra klass började hon spela fiol på Tranemo kulturskola och snart med i bland annat kulturskolans stråkorkester och Borås salongsorkester.

 

Efter grundskolan började hon plugga på det estetiska programmet i Ulricehman där hon fortsatte spela fiol,såklart, hon hade till och med två lärare.Direkt efter studenten kom hon i på St: Sigfrieds folkhögskola i Växjö, där hon gick ett år för en jätteduktig fiollärare som heter Wieska. Efter det året testade Kristin, lite för att de hur det var, att söka till musikhögskolan - och kom in!

 

Nu har Kristin bott i Göteborg och gått på muskhögskolans musikerutbildning i två år och känner att hon vill ta ett sabbatsår innan hon gör det tredje och sista året på utbildningen.